lillalinneapalmgren

oron är tillbaka
rädslan försvann men oron ligger kvar och jag vrider mig i mina lakan
min rygg är röd och tanken svart

jag sätter mig
reser mig  och lägger mig igen
jag hittar inte ut ur mitt eget
jag håller tafatt runt ditt leende
men det har tynat bort
det försvinner bort i mörkret
kvar finns lukten
och smaken
den börjar bli bitter
jag sliter ut tungan för att få bort den
men den har letat sig ner i halsen
där den sitter och påminner vid varje andetag som något gammalt.
jag öppnar ett fönster men då letar sig den svarta luften in från stan
jag trodde jag var fri här ute men vindarna hittar hit över ängarna ändå.

kanske så gör du det med en dag . du behöver bara följa den svarta luften från stan,.