Under samma tak

Om vi ändå kunde laga det som skakats sönder under detta tak

Om skriken ändå kunde lugna sig så att väggarna slutar skälva

Vi blir risporna i golvet, trasorna i garderoben

vi blir nostalgi  som fastnat i blodet
det kommer sätta stopp till hjärtat

det som så länge slog för något vi ville bli
. hela




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0